Saknar
Tjena heej.
Jag känner mig liite flamsig sådär. Längesen jag var så här trött. Har ju mig själv att skylla i och för sig.
Förra lördagen var det dags att säja adjö och vinka av min baby uppe på Kungshöga. Resa iväg till Vitryssland och Östeuropa, numera sed inom Teknikprogrammet. Kort sagt.. Det känns förjävligt. Nu kommer de ju snart hem, torsdag närmare bestämt, men shit alltså. Får inte ens fram ord över hur segt det har varit här utan Malin.
Nåja. En arbetsvecka som var lagom i alla fall, fredagen var ju off. Fest torsdag hos Marc, med många fina återseenden. Fan, träffar ju aldrig folk längre :S JImmy och co i alla fall. Hett. Fick skjuts hem kl 3 av Tommy, Jens och Niina som oväntat stannade till. Nice att se er igen. Fredag innebar egentligen bara hockey. Mor, far, jag och Chrille tog Völvon och drog norrut till Grums, Värmland. Daamn, vilken match. Vann tillslut med 5 - 8. Festen tog inte slut där.. Vi burnade hem, korkade upp igen och drog Parken. Minst lika roligt som kvällen innan. En 10 poängare med allt folk som var där.
Helg i övrigt har varit lugnt. Inte haft energi till något. Elmia igår med Oskar, Adam och Daniel, och jodå det var faktiskt roligt. Film hos Adam på kvällen sen. Skönt att kunna varva ner lite när de ändå är hemma från armén. Hann med LKPG med Jonas och Matte idag. Annars har vädret fått säga sitt. Skit. Man går bara och suktar efter torsdag, få lite rutiner igen :)
Och nu då? Söndagsångest.. Eller ja, måndagsångest. Whatever. Jobb imorgon i alla fall. Skaplig vecka ändå med 8.30 till 17.15 om jag inte minns fel. Satsar på sömn innan kl 22 i vilket fall..
Sitter och funderar på vad min Malin gör just nu. Jag vet själv hur det var, längtade konstant hem, men efteråt har man alltid bara haft roliga minnen från den tiden. Men du är snart hemma, vi får ta hela helgen till att ta igen förlorad tid. Det man ser framemot nu. Vill egentligen inte börja fundera och sakna för mkt nu igen. Allt känns bara skit då.. Finns här hemma och väntar på dig gumman. Jag älskar dig <3
Men vi ses. När jag vaknat från min dvala.
Jag känner mig liite flamsig sådär. Längesen jag var så här trött. Har ju mig själv att skylla i och för sig.
Förra lördagen var det dags att säja adjö och vinka av min baby uppe på Kungshöga. Resa iväg till Vitryssland och Östeuropa, numera sed inom Teknikprogrammet. Kort sagt.. Det känns förjävligt. Nu kommer de ju snart hem, torsdag närmare bestämt, men shit alltså. Får inte ens fram ord över hur segt det har varit här utan Malin.
Nåja. En arbetsvecka som var lagom i alla fall, fredagen var ju off. Fest torsdag hos Marc, med många fina återseenden. Fan, träffar ju aldrig folk längre :S JImmy och co i alla fall. Hett. Fick skjuts hem kl 3 av Tommy, Jens och Niina som oväntat stannade till. Nice att se er igen. Fredag innebar egentligen bara hockey. Mor, far, jag och Chrille tog Völvon och drog norrut till Grums, Värmland. Daamn, vilken match. Vann tillslut med 5 - 8. Festen tog inte slut där.. Vi burnade hem, korkade upp igen och drog Parken. Minst lika roligt som kvällen innan. En 10 poängare med allt folk som var där.
Helg i övrigt har varit lugnt. Inte haft energi till något. Elmia igår med Oskar, Adam och Daniel, och jodå det var faktiskt roligt. Film hos Adam på kvällen sen. Skönt att kunna varva ner lite när de ändå är hemma från armén. Hann med LKPG med Jonas och Matte idag. Annars har vädret fått säga sitt. Skit. Man går bara och suktar efter torsdag, få lite rutiner igen :)
Och nu då? Söndagsångest.. Eller ja, måndagsångest. Whatever. Jobb imorgon i alla fall. Skaplig vecka ändå med 8.30 till 17.15 om jag inte minns fel. Satsar på sömn innan kl 22 i vilket fall..
Sitter och funderar på vad min Malin gör just nu. Jag vet själv hur det var, längtade konstant hem, men efteråt har man alltid bara haft roliga minnen från den tiden. Men du är snart hemma, vi får ta hela helgen till att ta igen förlorad tid. Det man ser framemot nu. Vill egentligen inte börja fundera och sakna för mkt nu igen. Allt känns bara skit då.. Finns här hemma och väntar på dig gumman. Jag älskar dig <3
Men vi ses. När jag vaknat från min dvala.
Kommentarer
Trackback
